Kungälvs historia

 

Sagornas Kungahälla

"Men då drottningen hade rott förbi Gullön och svängde in i en bred bukt, såg hon det stora Kungahälla ligga på älvstranden.
Staden var så stor, att hon inte kunde se så långt uppåt älven, att där inte låg gård vid gård. De voro alla ansenliga och välupptimrade med många uthus; smala gränder löpte emellan de gråa timmerväggarna ned till floden, breda gårdsplaner öppnade sig framför stugorna, välupptrampade stigar förde från varje gård ner till dess båthus och brygga. Storråda befallde sina roddare att lyfta årorna långsamt. Hon stod högt i bakstammen av skeppet och såg mot stranden. 'Aldrig har jag sett något liknande' sade hon." (Lagerlöf 1899)

Selma Lagerlöf var väl bekant med Kungälvs historia, för hon besökte ibland sin bror, som läkare i Kungälv. Ovanstående citat, ur Drottningar i Kongahälla, skildrar Sigrid Storrådas ankomst till Kungahälla år 998. Lagerlöf hyste i tidens anda en stor tilltro till de norska kungasagorna.
Sigrid Storråda skall ha mött den norske kungen Olof Tryggvason i Kungahälla för att diskutera äktenskap. Det slutade med att Storråda slängde handsken i ansiktet på Olof och det blev inget giftermål. I Kungahälla skulle också drottning Gunhild, Erik Blodyx' änka, ha bott. Olof den Helige och Olof Skötkonung skulle ha spelat tärning om makten över gränslandet. De norska kungasagorna hänför Kungahälla till vikingatid. Ingen annan svensk ort omnämns oftare än Kungahälla i de isländska sagorna.

 

Kungsgården och staden 

Vad Selma inte visste var att staden Kungahälla inte existerade under vikingatid. När de isländska sagorna talar om möten i eller vid Kungahälla är det den gamla kungsgården i Ytterbydalen man avser, ca 2 km väster om staden. Kungsgården, låg vid det stora gravfältet i dalgången, och där har den, enligt arkeologiska undersökningar, legat sedan äldre bronsålder, d.v.s. ca 1200 f Kr. Då hette den bara Hälla. Omkring 1080 anlade kung Olof Kyrre ett litet stadsområde nere vid älven, öster om gården. Det var samme kung som också anlade Bergen. Det lilla stadsområdet låg inom kungsgårdens ägor och fick därmed inget eget namn. Men under medeltid var det staden som växte och man började kalla kungsgården för Yttre Kungahälla, eller den yttre byn – Ytterby.

 

Staden Kungahälla

Första gången staden Kungahälla nämns av samtida historiska källor är av en normandisk författare, 1135. Då hade staden stor politisk betydelse och ett par årtionden senare nämns vår stad i ett arabiskt geografiskt verk. Kungahälla låg vid denna tid på nuvarande Kastellegårdens ägor i Ytterby socken.

Kungahälla är Bohusläns äldsta stad och en av de äldsta städerna i Sverige. Vid de arkeologiska undersökningar som pågått från slutet av 1800-talet fram till våra dagar, har man funnit belägg för att staden existerade redan under slutet av 1000-talet.

Eftersom Kungahälla var en viktig handelsstad var den ibland utsatt för överfall. År 1135 överföll venderna, med kung Ratibur som härförare, staden. De plundrade och tog bl.a. med sig, enligt sagorna, ett skrin, som innehöll en relik från Kristi kors. Denna relik hade staden fått av den norske kungen Sigurd Jorsalafar, efter hans hemkomst från Jerusalem.

Under 1200-talets mitt spelade Kungahälla en viktig roll som konungariket Norges sydligaste utpost. Kung Håkon Håkonsson lät då uppföra Ragnhildsholmens slott som skydd för staden. Kungahälla var inte bara kungarnas stad. Den fungerade också som mötesplats för köpmän och handelsmän långväga ifrån.

Fynd från utgrävningarna av keramik visar att Kungahälla hade handel med England och norra Tyskland.

Bohus slott

Bohus byggdes 1308 av den norske kungen Håkon Magnusson som motdrag mot den svenske hertig Erik, som innehade Ragnhildsholmens slott . Under 1320-talet härskade änkehertiginnan Ingeborg, Eriks gemål, på Bohus. Hon försökte i sin omyndige son Magnus Erikssons namn, föra storpolitik och hade planer på att erövra Skåne. Under Magnus Erikssons tid på tronen (1319-64) blev Bohus slott centralpunkt för de förenade rikena Sverige och Norge. 1335 gifte sig kung Magnus med Blanche av Namur med stor sannolikhet just på Bohus.

Att underhålla ett så stort slott som Bohus innebar extra pålagor för befolkningen i södra Bohuslän. Samtidigt fördes ett riddarliv i europeisk anda bland de högborna.

Under 1500-1600-talet blev Bohus ett viktigt fäste för Danmark-Norges försvar gentemot svenskarna. Under nordiska sjuårskriget var Bohus, 1566 nära intas av svenskarna som då hejdades av en explosion i Röde torn. Denna händelse brukar kallas den "Bahusiska smällen".

Vid Roskildefreden 1658 blev Bohus slott svenskt.

Ny-Kongelf
Staden vid Kastellegården brändes 1612 mitt under Kalmar-kriget, det som i Bohuslän kallas "Bränne-fejden". Därefter flyttades, på Kristian IV:s befallning, staden in till Bohus slott. Den skulle få skydd av Bohus fästnings närhet. Då gick vår stad under namnet Ny-Kongelf.

Kongelf
När staden 1658 kom under svenskt herravälde bodde 600-800 invånare här. Kungälv fick status som svensk uppstad, vilket innebar att invånarna inte längre fick idka utrikeshandel. Efter 1658 påbörjades flytten från Bagahusholmen till nuvarande läge vid Fontinbergets fot. Den påskyndades av att bebyggelsen runt borgen brändes 1676.

Efter år 1700 upplevde Kongelf ett uppsving p.g.a. sillfiskeperioderna. År 1762 återfick staden sin utrikeshandelsrättighet.

Kungälvs historia är präglad av dess geografiska läge. Invånarna här har alltid levt i en gränstrakt mellan Norge, Sverige och Danmark. Här har också alltid varit en mötesplats både i krig och fred, för kungar och deras fredsförhandlare. Men det har också varit en mötesplats för långväga handelsmän och den lokala befolkningen.

 

Karta över Kungahälla.

Några av Brusewitz förklaringar:

1. Klosterkullen

5. Rundsvallen

7. Bryggor

8. Väg

9. Kärr

10. Gräns mellan Kungälvs utmarker och Kastellegårdens ägor

11. Porten (Östra och Västra)

13. Nyklaborgs slott, Ragnhildsholmen

Illustration: Gustaf Brusewitz

En kopia av det relikskrin som uppges ha funnits i Kungahälla.

Detta skrin fördes bort i samband med vendernas överfall 1135.

Det fanns senare i Polen men skrinet försvann 1944.

Fotografi: Kristina Bengtsson

Utsikt från Kastellegården mot Ragnhildsholmens borg.

Idag är den ett populärt utflyktsmål.

Fotografi: Håkan Berg

Även på Bohus har sägenomspunna drottningar härskat.

Under mitten av 1300-talet fick Magnus Erikssons drottning,

Blanka av Namur, Bohus slott i morgongåva.

Bohus slott som det såg ut när Bohuslän blev svenskt.

Illustration: Gustaf Brusewitz,1864